Historia

Horgeboda gård är ursprungligen ett gammalt gästgiveri som har mycket gamla anor. Gården är belägen i anslutning till den väg mellan Huseby och Ålshult, den s.k. Holländarevägen, som hade mycket stor betydelse för äldre tiders genomfartstrafik och härifrån går vidare söderut till Blekinges utskeppningshamnar. På Horgeboda gästgiveri kunde resande på vägarna i gamla tider erbjudas förtäring och inkvartering. Det gavs också möjligheter att byta häst för skjutsar, därav de stora vagnbodarna som finns på gården. På samtliga gästgivaregårdar fanns det tavlor på hur långt det var till nästa gästgivaregård såsom Torsås, Nöbbeled och Häradsbäck samt till andra olika större orter och platser. Gästgiverierna hade på denna tid monopol på brännvinstillverkning och på Horgeboda Gästgiveri fanns omfattande potatiskällare och också ett eget bränneri.

Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1875 av Bengt Andersson, Bohult som även grundade Lönashults kyrka.  Det berättas om att den kände konstnären Bengt Nordenberg från Jämshög i Blekinge brukade övernatta här på sin färd norrut. Vid ett av dessa tillfällen målade han av gästgivaren Bengt Andersson.  Dock hade han lite för bråttom och lackade tavla innan den torkat varpå den krackelerade. Tavla finns nu att beskåda i Lönashults kyrka.
BengtAnderssonCSkjutsstationer och gästgiverier kom från och med 1860-talet i hög grad att påverkas av järnvägsnätets utbyggnad. Nya skjutsstationer inrättades vid järnvägsstationer.  År 1879 drogs officiellt Horgeboda in som gästgiveri men verksamheten fortsatte ändå fram till 1890-talet.

De boende på gården livnärde sig under lång tid på jordbruk. Befolkningsökningen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjorde det svårt att försörja sig på jordbruk i dessa blockrika trakter och den stora utvandringen till norra Tyskland och Amerika började.

En natt 1927 brann byns folkskola som låg på vägen mot Ramnaberg ned. Horgeboda gård upplät då den stora salen på ovanvåningen provisorikt för undervisning några år under tiden en den ”nya” folkskolan belägen strax väster om huvudbyggnaden uppförts 1928.

 I ladugården finns rester av en mycket gammal mjölkmaskin.  Härifrån levererades mjölk bl.a. till den ”nya” skolan. Under 1960-talet upphörde dock det aktiva jordbruket på gården.

Gården är en släktgård som nu ägs av 5:e generationen. Under 1980- och 1990-talen genomgick huvudbyggnaden en varsam tidstypisk renovering där modernt och praktiskt i kök och badrum kombinerats med sal, kammare och sovrum som inretts i en äldre romantisk lantstil.

2013 anlades en natur- och kulturstig på fastigheten för att synliggöra och på ett lättsamt sätt skapa förståelse för en mängd olika intressanta kulturhistoriska spår. Genom lättsamma berättande skyltar ges kulturspåren mening, sätts in i ett sammanhang och kopplas till vår nuvarande livsmiljö.